bandvävstolens smådelar...

Kilar som blivit betsade och lackade.

Skyttel på tork.

Snurra (varp- eller garnbom) som ska limmas ihop.

ett par veckor senare

- har häggen snart blommat över och syrenen slår snart ut.

- är mina händer fulla av färgfläckar och sår efter flisor .

- finns det 3 färdigvävda band och ett påbörjat.

- är orken och tiden snart slut.

ju mindre rutin desto mer liv

Imorse kände jag mig lite sugen på att utmana mig själv. Jag varpade sytråd till ett till band med bokstäver. Bandet vävdes med 22 brickor och blev 8 mm brett.

Bandet använde jag sedan till en liten tetraväska som jag ska ge bort efter redovisningen. Jag har en själv som tjänstgör som akutväska och den är full med plåster, värktabletter och liknande. Lätt att bara flytta mellan väskor och fickor när man ska iväg.

man skulle kunna tro...

...att jag skulle nöja mig med att ha bråkat med brickor i två veckor. Nu när jag äntligen kommer överens med dem och kan väva bokstäver samtidigt som jag pratar så tyckte jag att det var dags för en ny utmaning....


... nämligen att plocka in mönster på ett band vävt med bandgrind. Jag har provat att väva med bandgrind lite förut, men aldrig plockat in mönster. Det är inte tekniskt svårt, men det blev fingrigt svårt. Efter ett samtal med textilläraren Kristina på skolan så var vi överens om att de små hålen på min bandgrind måste vara för mönstertrådarna, men de är ju attans svåra att hämta upp i lyftskälet när de ligger under alla varptrådarna. Bandet får vila till imorgon eller kanske till och med på måndag när det är dags för handledning igen.

tisdagsstatus

Huggormen är klar! Hur noga jag än vävde efter mönstret så får jag inte till lussebullarna. De ser fina ut, men de ser inte ut som de i boken.

En täljd liten knopp, kanske till vävstolen?

Det nya bandet, med bokstäver! Det var lite klurigt på pappret, men itne alls lika klurigt att väva. Det går som en dans :)

gamla jeans + gammal duk

: en ny kjol!

Brickvävning del 2

Det går framåt, mina vänner. Ullbandet är klart, det är doppat i kokande vatten och lagt på tork. Igår fick jag tillbaka skivan ihop med en utskriven papperskopia och där kunde jag läsa att det är helt fel att väva i luddig ull. Varptrådarna kommer att haka i varandra och det är helt hopplöst att väva i. Jo tack, det har jag lärt mig helt på egen hand ;)

Nu har jag varpat och startat på ett nytt band, ett nytt med mönster. Det förra var jättesvårt att få rätt, men det var i supertunt lingarn och jag hade svårt att se var det blev fel. Nu provade jag med virkgarn från garnkorgen, bomull 8/4, och det går genast bättre. Kanske för att jag vävt ullbandet med endast vridmönster först och fått lite mer koll på trådar och mönster.

Huggorm:

Dålig kvällsbild tyvärr. Från sidan 81 i Språngmurs bok. Lussekatten ;) ser inte alls ut som på mönstret så åt är tokigt, men det blir iaf nåt som ser ut som att det är rätt så jag är lika glad ändå. Jag har äntligen förstått.

brickvävning del 1

Förbered er på att det kan bli lite tjatigt i bloggen. Vi ska nämligen ha ett individuellt projekt i min utbildning och jag har valt att väva band och bygga en bandvävstol. Så, om du inte gillar det - välkommen tillbaka i juni ;) Å andra sidan är trä och textil två väldigt väsentliga beståndsdelar i denna bloggen så i såna fall har du nog kommit fel redan från början.

I alla fall. Jag har börjat att väva band med brickor. Det började med en workshop på SiV i slutet av mars. Fortsatte med ett par kvällar med vännen Boel som är en hejare på att väva band. Sedan kom boken om brickvävning från Språngmurs och då trillade äntligen den välkända poletten ner.

Just nu håller jag på och testar olika band i olika material. Nu senast är det ett ganska enkelt band med bara vändningar i tvåtrådigt ullgarn (färgat med blå bresilja, indigo och skal från gul lök):

Det går extra bra att väva med en sån här liten kompis som håller reda på varpen: