tisdag 15 april 2014

jag tillåter mig själv

Jag har länge känt mig begränsad. Känt mig trygg med strumpor och koftor men samtidigt varit nyfiken på mer. Annat. Nytt. Jag har tvingat mig själv utanför gränsen. Lite varje gång. Försökt analysera rädslan. Tänkt för mycket. Skyllt på annat, andra och inget.
 
Nu när jag var sjuk och hjärnan var avstängd kunde jag känna att jag saknade det där surret. Den ständiga nyfikenheten. Viljan att utforska. Tanken om att... en dag... då ska jag våga. Jag hoppas att jag kan tillåta mig själv att gå lite längre. Kanske flytta mig längre fram och kanske också inse att det bara är jag som begränsar mig själv.
 
Jag vill våga skapa bara för glädjen. Inte bry mig om att det kanske aldrig kommer till användning. Det kanske aldrig blir fint eller ens igenkännbart som något alls. Det måste få vara ok. Jag måste få våga.
 




15 kommentarer:

  1. Du är Helt fantastisk. Jag ser fram emot att du släpper lös ännu mer, för redan nu är du en flodvåg av inspiration! Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack fina du. Jag vet inte riktigt hur, men jag vet att jag vill.

      Radera
  2. Heja! Fortsätt våga! För det där ser riktigt intressant ut.
    Håller med ovan. Du är inspirerande till tusen.
    Du är en konstnär, det är det ingen tvekan om.

    SvaraRadera
  3. Jaaa va spännande det ser ut! Hajjar just den känslan tänka för mkt innan man gör nåt och ta sig utanför comfortzone. Just do it! :-)

    SvaraRadera
  4. En sak till är det en giganstisk dragkedja eller en liten provdocka?

    SvaraRadera
    Svar
    1. En gigantisk dragkedja! Visst är den cool?

      Radera
  5. Så härligt att höra att inspirationen har kommit tillbaka! Det om något är verkligen ett friskhetstecken! <3

    Dragkedjan är ju störtcool! Ja hela kånkarongen! Keep it coming!

    SvaraRadera
  6. Fantastiskt! Du är en fenomenal textilkonstnär!

    SvaraRadera
  7. du är en fantastisk konstnär och inspirationskälla. Fortsätt att våga!!

    SvaraRadera
  8. Jag gillar den där gröna. Hisnar av dragkedjan, men gillar livet utan förbehåll.

    SvaraRadera
  9. Åh vad söta ni är. Nu måste jag ju våga, nu när ni vet. Kram!

    SvaraRadera
  10. Men herregud vad vackert!

    SvaraRadera